Helään

En brun filt läggs ut på gräsmattan. Vi tar av oss skorna och sätter oss ner. Öppnar vinflaskan och fyller våra glas. Vi dricker i tystnad och låter vinet färdas genom blodet ut i våra kroppar. Även lilltån får sin dos rödvin. Vi njuter av livet och lugnet. Vi bara är.

Vi drömmer oss bort till hemtrakter och sommardrömmar. Öl och vin som ska drickas i någon park i Malmö. Ölen som ska drickas på möllan. Eller glassen som ska ätas i Västra hamnen. Vi häller upp mer vin och äter några bitar mörk choklad. Jag lever för att jag andas och känner hur mitt hjärta slår. Jag lever, men nu känns allt som i en dröm.

Vi lyder en av impulserna man får efter några glas rödvin. Vaniljvisp och rabarber. Klockan är över tolv. Vi sitter nu tre personer runt ett köksbord. Vi dricker te och äter rabarberpaj. Vi är blott studenter. Vi har inga tider att passa, inga fasta tider. Att äta paj mitt i natten är inget konstigt. Vi pratar om sommaren och längtan. En vecka kvar sen lämnar vi en del av allt.

Klockan är kvart i två och jag cyklar hem. Jag lever för jag andas och känner hur mitt hjärta slår. Jag lever. Känslan av lycka fyller min kropp. Kanske är det vinet. Kanske är det människorna. Kanske är det pajen. Eller så kanske är det bara jag. Jag tillåter min kropp fyllas med livet. Låter den andas. Låter den leva.  



Jag andas och känner mitt hjärta slå. Jag lever.

De röda tegelhusen sträcker sig fram. Stora, höga och fula. Solen trycker på och bildar svett på pannan. Barn skrattar och basketbollen dunkas i marken. Gemenskap.



Tyvärr är det inte alltid så härligt. Ibland brinner det...

För att ge en naw-effekt så lägger jag upp fyra bilder på min katt och min systers hund när de var små. Njut och säg naaw många gånger nu.

Tittade på Eurovision igår med Malin och Johan. En aning besviken. Sveriges bidrag var inte så dåligt....
Men men...här kommer ett bidrag från 2000 som jag fortfarande går runt och sjunger på.


Brainstorm - My star

Att sitta i skolan hela dagen för att jobba med b-uppsatsen göra att man bara vill ha sommarlov. Jag nästan längtar efter att ta på mig mattantskläderna och göra mat till gamlingar och dagisbarn. Jag längtar nästan efter hårnätet, som gör att håret blir äckligt och tråkigt. Nästan efter diskmaskinens tinnitusgivande ljud och den klibbiga värmen. Ångan som bränner en i ansiktet och alla brännsår man kommer få. Eller känslan av att vara en glasspinne efter att ha man varit in i frysrummet. 

Gud, va jag längtar nu efter att vara mattant...och sommaren...

Sminka sig, ta en sjal om huvudet. Ta en massa bilder på sig själv. Försöka komma till insikt om vad man kan göra med sitt ansikte och vad som är skönhet.

Vad som är skönhet har jag inget svar på än, men jag fick en pojke på fall när jag sa att skönhet sitter i betraktarens ögon.

Från Lund till Sundsvall tar det ungefär 8 timmar att resa med tåget. Man hinner göra en hel del under den tiden.
Typ sova, äta, läsa, plugga, snacka med sin resekamrat eller om man vågar den okända personen som sitter bredvid, framför eller bakom. Klappa hunden som börjar nosa på skorna man har tagit av. Man kan även ta fula bilder på sig själv under resan.

Eller så kan man fråga någon som sitter i samma vagn ifall den vill vara med på armbrytning, pga att man har slagit vad om 200 kr med någon man träffade på krogen.



Som mannen till vänster i bilden gjorde med mig och Johan när vi åkte från Lund till Sundsvall.
Jag kan bara konstatera att jag måste börja träna upp mina armmuskler. Envis var jag i alla fall.





För det mesta brukar mina tågresor mellan Lund och Sundsvall se ut så här. Musik, riskakor och en bra bok. Men ifall någon vill ha en armbrytartävling igen säger jag inte nej.

Idag ska jag träffa Sinem. Hänga lite på Vipan. Köpa Vipanspex biljetter!!! Så himla skoj att se dem.

Sen rulla microfilm på Ub i lund med Johan. Dagens Nyheter från 60-talet jippi!!

Nu packa väskan och dra ner till stationen.

Checklista för dagen
- Haft extrem ångest över tentan
- Haft magont pga av tentan
- Pluggat intensivt
- Känt hopplöshet inför uppsatsen, men har fått tillbaka hoppet. Team Supreme, heter vi ju!
- Skrivit tenta, och förstått varför alla sa att den var löjligt enkel. Trots att jag inte har den minsta aning om vad jag sa på muntan. "Uppsatsen är som en röd tråd, som man kan gå tillbaka i" Hmm..vad menade jag där...
- Fastnat vid datorn, trots att magen har ropat efter mat
- Bakat Foccacia. Mumsigt gott!
- Varit nere i källaren. Tror någon ska döda mig varje gång jag är där nere. För läskig. Korridoren är som tagen från en skräckfilm.

Nu ska jag bara packa och göra potatissallad till imorgon. Klockan 10 bär det av till Västervik och häng hos mamma. Därefter bilfärd ner till Skåne och han som får mitt hjärta att slå extra slag. Längtar!!!

Min hemstad är dömd. Eslöv. Sveriges tråkigaste stad två år i rad. Fast det var ett tag sedan, men det är ännu kul att säga det. Jag tror inte att  det blivit så mycket roligare där heller. Men publicitet får staden, efter priset som tråkig.

Kolla in:
Robbin gör packat och klart
Klicka vidare och njut.
(Men en liten detalj, efter mycket granskande så ser man att de inte är på rätt ställe)

Detta är en pluggvecka. Jag är en pluggis. Metod på metod ska jag lära mig. Urvalsmetoder och bortfallsanalys med mera. Jag kommer i slutet av veckan drunkna i metoder.

Klockan är över 11 och min dag är nära sitt slut.
Idag har jag har suttit vid åkanten och umgåtts med härliga människor, käkat lunch och njutit av värmen. Handlat på Lidel, och kommit till insikt att de inte är så billiga, men att deras torkade aprikoser är gudomligt goda. Cyklat hem och lämnat varorna från Lidel och sedan cyklat till ica för att handla mjölk och kattmat. Sedan åter hem igen.

Käkat två tallrikar hemmagjord müsli och cyklat iväg igen. Grillning på Förrådet. Äter två sojakorvar, dricker två cider. Njuter av solnedgången, människorna och skratten. Därefter värmen från lägenheten vi hänger i. Värmer stelfrysna händer. Mer skratt.

Dagen har varit lyckad. Jag har skrattat och varit glad. Inte tänk så mycket på allt annat som gör mig förtvivlad och ledsen. Men nu tänker jag igen. Irriterar mig och funderar. När kan man ställa någon mot väggen och fråga vad det är? Har jag gjort något? Får man överhuvudtaget göra det enligt svenska normer. När får man och när får man inte göra det? Man kanske inte kan ens kalla det "ställa mot väggen" kanske mer "fråga" bara.

Jag blir så irriterad och trött.

En del dagar saknar du en speciell person. Du önskar att personen var hos dig. Idag är en sådann dag. Tóra.





Jag tar snart första bästa flyg till Färöarna och åker till dig!!!!

Du får allt av mig. Jag går igenom vilken smärta som helst. Du ska få det som alla ser som en självklarhet. En tjock mage, en bulle i ugnen. Känna sparkar och känna magen växa. Du får hur många ägg du vill. Du får allt.


 
Antony & the Johnsons - You are my sister

Att boka biljetter kan vara ganska så klurigt ibland. I och med att sjs biljetter är svin dyra fick det blev buss.
Lite längre tid, lite mer åksjuk, lite mer klaustrofobi, men framför allt billigare, och antagligen skönare säten än de man får på nattåg i djurkupén.

Men det blev lite klurande för att få ihop resan. Bokade biljetter från två olika bussbolag. Först Ybuss mellan Sundsvall och Stockholm och i Stockholm blir det byte till Swebuss för att åka ner till Helsingborg.

Vad gör man inte för att få träffa David, gå på 70 års kalas och njuta av värmen.

Skåne gör mig hel. Fyller mig med glädje och värme. Tar fram det bästa ur mig och låter mig leva. Låter mig vara jag.

Nu är jag tillbaka i Sundsvall. Var är våren och värmen? Här är det bara slask och regn.
Jag har bestämt mig för förändring. Den varma känslan i bröstet ska även finnas här. Ska börja engagera mig och plåta mera. Vara nöjd med mig själv och hur jag är. Ta ingen skit, helt enkelt.

Jag har levt i en glaskupa de senaste dagarna. Ingen negativ kupa, utan en positiv. Den har fyllt min kropp med värme och kärlek. En massa pussar, kramar och hud. David.
       I fem dagar var det bara vi. Serietittande, promenader och mys. Det känns nästan som om vi varit på semester. Fattas bara medelhavsvärmen.

Nu har han åkt hem och lämnat min lägenhet tom. Det enda som finns kvar är doften från huvudkudden.

Ligger förstenad i min säng. Stirrar upp i taket. Tankarna snurrar i min skalle. Jag vet inget längre. Vad vill jag? Vad känner jag? Kan inte någon annan fatta alla beslut.

Jag lever gärna som en robot idag och en vecka framåt...