Helään

Igår hade mormor sin traditionella jul/nyårsmiddag. Kalkon, klösse, morötter, rödkål och sås. Istället för kalkon blev det quorn snitzel för mig. Sen blir det citron formage och någon timme senare en massa kakor. Och som vanligt äter man alltid för mycket och får en sockerkick.

Förutom all mat och det trevliga sällskapet av familj, mormor och kusiner, så älskar jag att leta efter kläder i mormors klädkammare. Det har blivit en tradition i sig. Varje gång jag är och hälsar på går jag upp på ovan våningen och letar i klädkammaren. Jag har gjort ett och annat fynd. Mestadels klänningar.

När jag letade i gaderoben igår märkte jag att det inte finns så mycket kvar. Jag har rensat bort det mesta. Men tre fynd gjorde jag igår. En grå sjal och två "modellklänningar", som mormor kallade det. Alltså klänningar som det bara finns ett exemplar av.

Båda klänningarna är från 60-talet och är finklänningar mormor haft på någon fest eller middag. Den ena är ljusgul och har en kortkofta till. Den andra är blommig med guldtrådar. De är riktigt snyggt sydda och man känner sig riktigt kvinnlig i dem. Den guldiga blir nyårsklänningen.
(Får se om jag kan ta en bild på dem och lägga upp här)

Saknar gymnasietiden då man verkligen var ledig under julen för när man läser på universitet kan man glömma det.
Uppgiftplugg, tentaplugg och rest artikel. Davidmys, familjemys, vänmys, slappa på soffan, ladda batteriet.

Har alldeles för många tankar i huvudet, så det är svårt att struktera. Men det löser sig, det gör det alltid.

Nä, jag borde kanske lägga ner mer tid på att ta tag i saker än att skriva blogginlägg.

När vet man att man har kämpat tillräckligt och det är dags att ge upp?!

Det känns lite konstigt. Finns en hel del skillnader.

Måste sova på min systers bäddsoffa  nu när mitt gamla rum inte längre är mitt. Det som finns kvar som berättar att jag har bott där är mitt gamla skrivbord och några kartonger. Annars är det tomt. Rummet ska senare bli mammas ifall de inte säljer lägenheten innan.

Saknar lite att få gå in i sitt rum och stänga dörren om sig. Men ändå veta att det finns människor i huset.

Fast det är ändå skönt att vara hemma. Träffa David, familj och vänner.

Imorgon är det hemresa som gäller. Och jag längtar.

Kommer bli så skönt att komma hem. Få krama om David och få vara med han under en längre tid. Få slappa framför tvn där hemma och ha en massa människor runt omkring mig.

Ni som har missat det är jag just nu besatt av min barndomsserie Sailor moon. Ska försöka ha hunnit se klart alla 200 avsnitt innan jag åker tillbaka till snöiga Sundsvall. Är på avsnitt 78 nu. Nostalgi på hög nivå!

Nu är det bara 6 dagar kvar tills jag åker hem. Känner nästan för att åka redan nu. Vad gör det om man missar två lektioner till. Det är en pluggekurs. Tror jag ska kolla på sj efter biljetter. Min hjärna har inte plats till mer skola, för den är endast fylld med saknad.

Igår var det lite firande att vi gjort klart våra tidningar, men jag dissade. Tog ett bad och kollade lite på tv och gick och la mig. Skönt att komma till sängs tidigt någon dag. Sen att få sova länge är ju bara underbart.

Nu i jultider och alla julpysslar och julbakar vill jag dela med mig av ett enkelt recept. Marianas 7 minuters kola.

Behöver:
100 g smör
1 ½ dl socker
1 ½ dl sirap
3 msk kakao

Dela smöret i bitar och blanda alla ingredienser i en kastrull. Låt allt koka ihop i 7 minuter.
Häll över allt i en plåt och låt det svalna.
Japp, så enkelt

Vet inte om det ligger i familjen, men jag har drabbas av det. Höst/vinter trötthet. Orkar verkligen inte göra något på helgerna. Orkar göra något när det är ljust, typ gå på stan och träffa någon men när mörkret faller blir jag bara så trött. Somnar på soffan och missar kvällens aktiviteter. Sover sedan länge på morgon och missar aktiviteter då också. Ja, jag är tråkig.

Det bästa när jag bodde hemma och drabbades av denna tröttheten var att man ändå hade folk omkring sig, som tyckte om en och man kunde prata med. Nu är det så ensamt. Jag orkar inte gå ut men jag är otroligt sällskapssjuk. Tur är väl att jag har en kelsjuk katt.

I andras ögon får jag vara tråkig, men det rätta svaret är att jag är så trött.

När får man semester?!

Fick tillbaka Jalla reportage och jag fick Fx vilket betyder att jag inte fick godkänt och måste skriva om skiten. Pallar inte! Visste själv att den inte var jättebra men så dålig va den inte!

Nu vill jag bara gömma mig någonstans. Käka en massa choklad och gråta till någon sorglig film. Eller främst av allt ta semester. Börjar bli så trött. Vill kunna vakna klockan 12 och känna att jag inte behöver göra något vettigt alls. Gå i pyjamas och slöa framför tvn.

Önskar att man var barn igen, för då kunde man gömma sig överallt. Under trappan, i gaderoben, i köksskåpen. Idag är en sådann dag då man vill gömma sig i ett köksskåp. Sniffa mjöl och trycka sig mot bakmaskinen.

Har träffat Sundsvalls casinochef idag. Väldigt trevlig. Men ojj vad fort hon pratade.
Mina anteckningar är inte färdigskrivna. Jag hann ju inte skriva klart meningen förrän hon började på nästa sak.
Men men, det fixar sig. har natten på mig.

Skönt att veta är att mina bilder är klara. Porträtten blev jättesnygga, men komplementsbilden är bara löjlig. Glömde ju helt bort det när jag var där. Men men det löser sig.

Har äntligen fixat tågbiljett tillbaka till Sundsvall efte jul. 95 spänn! Underbart! Nattåg men jag kan åka vad som helst för undra hundralappen.

Ska återgå till mina anteckningar och lyssna på P3live som börjar snart. Jonas Game ska spela. Ny favorit.

Jag har fått praktikplats på Aluma! Underbart!
kolla in deras hemsida för mer info om tidningen: www.aluma.nu

Var på möte där i fredags. Visade lite bilder och berättade lite om mig själv. Hon jag pratade med var en trevligt men bossig kvinna. Jag fick stå på mig och avbryta snyggt för att prata för mig.

Efter mötet kände jag mig jättelycklig men den lilla klumpen i magen började växa igen. Marie, som kvinnan heter, gav jättepositiv respons på mina bilder och speciellt på en sa hon
"Jag har sett mycket och man tror man har sett allt. Men inget som denna, jättefin!" (Det är de två bilderna på Tóra när hon har halsbandet i munnen)
Hon betonade att det verkligen var konstfoton och det kändes nästan som om hon ifrågasatte varför jag gick bildjournalistik, där man fotar mot dagspress. Mitt svar är journalistikens skull, men klumpen skriker till.

Just nu skulle jag inte vilja jobba som pressfotograf. Tycker att det känns lite tråkigt. Man får uppgiften i handen, ta en bild på den personen och inte mer. Hur gör man roliga lite mer djupa bilder av det?

Jag ger det ett år, måste tänka igenom det noga. Jag kanske skulle ta Urszulas råd (min gamla praktikhandledare) och söka assisent jobb. Hon skrev ju i praktikomdömet att jag skulle kunna börja jobba direkt och att jag hade en otrolig blick för bilder och komposition.
Så vad gör jag här?!

Jaha, nu är man tillbaka i Sundsvall och vardagslivet. Puh!

Har varit i Skåne hela veckan och gjort en uppgift till skolan. Jalla. Vi skulle följa en familj/person som kom från en annan kultur eller etnicitet. Jag träffade en indisk familj som var jätteintressanta och trevliga. Jag blev bjuden på en indisk måltid. mums!
Dock blev bilderna inte så bra. Jag måste verkligen köpa en blixt. Den blixten jag vill ha kostar 3 500... eh, det är en investering.

När jag var hemma bodde jag hos David och det  var både mysigt och jobbigt. Att trycka in två person och en katt på 22 kvm är inte det bästa. Man får nästan klaustrofobi. Men det är ju jätteskönt att få träffa David under en längre tid.

Träffade även Sinem och var på sydskånska nation. De hade klubb, Dirty Frank. Så himla najs! Varför har inte Sundsvall någon bra rockklubb?! Fan va jag saknade Lund när jag var där. Studenterna i Lund är inte lika stylade som här. Mer bohemiska. Åhh, varför kan inte mitt program finnas i Lund...